Två nya prinskorvar

Prinskorv, smaksatt med äppelglögg och rosmarin

Igår kväll stoppades två prinskorvar, grundreceptet bestod av 1 1/2 kg fläskkött (karré), 1/2 kg nötkött (fransyska) och 3/4 kg späck. En tredjedel av köttet blandades med isvatten och äppelglögg och kryddades med rosmarin, vitpeppar, salt samt lite nitrit. Resten av köttet användes till en bastard mellan Gustafva Björklunds recept på siskonkorv och Kristofer Franzéns prinskorvsrecept från . Från Kristofers prinskorv tog jag kryddpeppar, ingefära, muskotnöt och vitpeppar. Jag skippade Kristofers nymodigheter med gul lök och timjan istället fick Gustavas kryddnejlikor mortlas tillsammans med de övriga kryddorna. Man kan ju inte vara hur modern som helst. Men hennes starkpeppar fick stryka på foten och likaså buljongen som ersattes av isvatten.

De stoppade korvarna röktes väldigt lätt i min röklåda och sjöds sedan i 75 grader i 10-15 minuter tills de var klara. Båda korvarna blev väldigt smakrika och juliga även om jag hade kunnat tänkt mig ännu mer äpplesmak i den med äppelglögg.

Två prinskorvar provstekes i franskt smör.

Read Full Post »

Äldsta prinskorven C.E Hagdahl eller Gustafva Björklund?

Bland svenska korvkännare torde det idag vara allmänt känt att C.E. Hagdahl, tack vare Jan-Öjvind Swahns mathistoriska lexikon, är den som i text första gången nämner prinskorv i Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar (1878-1879). I somras hittade jag på en loppis på Gotland en kokbok av Gustafva Björklund som under flera år på 1800-talets första hälft bedrev restaurangverksamhet i Stockholm. Då hennes kokbok var en av de allra första svenska kokböckerna så har den det minimalistiska namnet Kok-bok (1847). 

Bland många intressanta recept så fann jag till min förvåning ett recept på Siskonkorf. Prinskorf. Nu var ju inte mitt exemplar av Gustafvas Kok-bok av den första utgåvan utan den 13:e utökade som utkom 1893. D v s 16 år efter Hagdahls klassiska verk, så det gick ju inte utan vidare efterforskning hävda att Björklund var före Hagdahl med sin prinskorv.

Alltså var det dags för ytterligare besök på Kungliga Biblioteket där jag först gick igenom första upplagan av Gustafva Björklunds bok och trots att den bara innehåller hälften så många recept som den 13:e så hittade jag där ett närapå exakt recept som i den 13:e utgåvan. Det skiljer är att en beskriving av hur korven används har lagts till i den senare upplagan, stavningen av vissa ord skiljer sig åt samt att korven bara har ett namn i den första upplagan – Siskonkorf.

Jag tittade även i den utgåvan som ligger närmast innan Hagdahls kok gavs ut, vilket är den tionde och den gavs ut 1875. Boken som jag kikade i var helt osprättad, och vetskapen att denna bok stått helt oläst sedan den trycktes för 136 gav naturlivis en extra äventyrskänsla till läsandet. Efter några minuters försiktigt bläddrande så hittade jag det eftersökta receptet, tyvärr bara med sitt ursprungsnamn – Siskonkorf.

Så än så länge får Charles Emil Hagdahl stå som den som myntade namnet Prinskorv, även om Gustafva Björklunds prinskorvsrecept är äldre. Naturligtvis så ska du som orkat läsa igenom den här texten få ta del av hennes recept med orginalstavningen:

Siskon-korf.

Swinkött, afwensom fett skäres i tärningar samt hackas och bultas wäl. Sedan uppblandas det med några skedblad boullion eller mjölk tillika med finstött starkpeppar, neglikor och salt efter smak. När detta är wäl sammanblandat stoppas det wäl rengjorda blåtarmar af får eller swin. Derefter omknytas korfwarne med grof tråd 2 à 3 tum emellan hwarje knytning och kokas i bouillion 1/4 timme.

Tillägg i 13:e upplagan: Användes till garnering på fina grönsaker eller på raguer. Innan tarmarne begagnas läggas de 1 dygn i svagdricka, tillsatt med litet ättika, sköljas sedan i vatten, strykas upp och torkas på linne.

 Obs inga antika böcker har sprättats för detta inlägg.

Read Full Post »

Goda korvar från Årets Kock 2011 – men fel i recepten?

Räms korv till vänster och Diedrichsens till höger

Två av bidragen i Årets kock 2011 innehöll korv och naturligtvis så såg jag mig manad att prova recepten. Inte blev det ju sämre av att det de två bidragen kom ifrån storfavoriten Daniel Rämsoch slutsegraren Tomas Diedrichsen.
Sagt och gjort, recepten laddades ner och ingredienser inhandlades. Eftersom jag för tillfället inte har min Krups tillgänglig så bjöd jag in mig själv till en kompis som dagen innan fått en assistent från Ankarsrum.

Stora mängder kryddor mortlades

Redan när vi höll på och mortlade kryddor och rev citronskal så fylldes köket av en aromatisk doft och det var uppenbart att det här skulle bli korvar med mycket smak.

Det blir trångt på bänken när man blandar två korvsmetar samtidigt.

Diedrichsens korv är en lammkorv med citron, fänkålsfrö och korianderfrö som främsta smaksättare och redan när smeten blandades så var det lätt att förstå att den här korven skulle kunna ingå i en vinnarrätt. Dock var jag lite tveksam till den begränsade mängden fett som ingick i receptet och detvar ju inte heller så mycket vätska så smeten blev väldigt fast.

Korv nummer två, den som Daniel Räms hade i sitt tävlingsbidrag var mer åt det traditionella merguez-hållet i smaksättning, med vitlök, paprikapulver, kummin och citron. Inte heller den här korvsmeten innehöll särskillt mycket vätska.

Korvarna stoppades och knöts innan de sjöds i vatten och kyldes i vattenbad. Som tur var så hade jag med mig flerdubbelt så mycket fjälster som det stod i recepten, både Diedrichsen och Räms påstår i sina recept att det räcker med en meter lammtarm till 700 g respektive 1,1 kg köttråvara, vilket ju alla som stoppat korv tidigare vet är alldeles för lite.

När korvarna låg i vattenbadet var det tydligt att paprikapulvret borde ha rörts ut i lite vatten innan det blandades ner i smeten för att pulvret lättare skulle ha blandats ut i smeten. Korvarna påminde lite grand om Koi-fiskar i färgteckningen.

De båda korvarna stektes på och serverades med lite potatismos och en jury om fem vuxna och ett par småttingar utsåg ganska enhälligt Diedrichsens lammkrov till den smakmässiga vinnaren. Fänkålen tillsammans med citronskalen och korrianderfröna gav korven en distinkt men samtidigt fräsch smak, men tyvärr alldeles för hårda och torra. Räms korvar var å sin sida perfekta i konsistensen – saftiga och lagom mjuka – och kryddningen var perfekt avvägd så att man tydligt kunde urskilja så väl citronskal, kummin och paprika utan att någon krydda tog överhanden. Om jag hade smakat dem i en blindprovning så hade jag nog sagt att det var bland de godaste merguezen jag smakat.

Räms till vänster och Diedrichsens till höger

Eftersom känslan var att Tomas Diedrichsens recept inte riktigt stämde så kommer jag att göra ett nytt försök, men lite modifierat med mer fett och kanske även mer vätska.

Read Full Post »

Årets kock = årets korv?

I tävlingen Årets kock så ingick det korv i två av rätterna. Favoriten Daniel Räms hade med en lammkorvar med paprika, kummin o citron som smaksättning och vinnaren Tomas Diederichsen hade en lammkorv med fänkål och koriander.

Och för att testa om Tomas korv är en värdig vinnare så har vi stoppat de båda.

ett längre omdöme kommer senare men här är i alla fall en bild.

Read Full Post »

Prinskorvsprovning på Cajsa Warg

Igår var jag på Cajsa Wargs butik på Sankt Eriksplan och tillsammans med tretton andra hugade prinskorvstestare (vinskribenter, krögare, matjournalister m.m.) tog jag plats vid det stora matbordet en trappa upp från butiken innan vi plockade på oss från prinskorvsfaten. Provningen skedde blint för att ingen skulle ha förutfattade meningar om de sju olika korvarna som Cajsa Warg hade valt ut för testet. Det enda vi visste var att det var ett brett urval, från storsäljare till handgjorda prinskorvar.

Så fort alla tagit för sig så sänkte sig en seriös tystnad som enbart bröts av ett smaskande där och ett korvskin som brast där. Bedömningen gjordes på tre grunder: utseende, konsistens och smak. Där störst vikt las på smaken där varje korv kunde få mellan ett och 20 poäng medan utseende och konsistens gav mellan ett och tio poäng.

Efter att alla var klara med sin bedömning så fick vi reda på vilka korvar som serverats och det samanlagda resultatet.

Korvarna som deltog i testet var

Scan Prinskorv med tunt skin – Gris- och nötkött, vatten, fett från gris, potatismjöl, koksalt, antioxidationsmedel E325, E300, lök, kryddor, konserveringsmedel E262, E250, rökarom. Köttmängd 61%, fetthalt 23%

Domta Prinskorv – Griskött, fett av fläsk, nötkött, vatten, potatismjöl, salt, kryddor, E300, E250. Köttmängd 46%, Fettmängd 23%.

Coop Prinskorv – Gris, nötkött, vatten, potatismjöl, salt, kryddor, fett från gris, E300, E250.

Guld Grytan – Gris-, nötkött, vatten, potatismjöl, fett från gris, salt, kryddor, socker, druvsocker, lökpulver, jästextrakt, E331, E335, E327, E262. Köttmängd 64%, Fetthalt 23%

Roslagskött SkärgårdsPrinsar – Griskött, vatten, potatismjöl, salt, druvsocker, kryddor. E300, E250. Köttmängd 66%, fettmängd 19%.

MälarChark Ekologisk Prinskorv – Gris-, nötkött, vatten, potatismjöl, salt, socker, lök, vitpeppar, paprika, ingefära, E300, E250. Köttmängd 72%

Willy Ohlssons prinskorv – (Hemligt men innehåller i alla fall Gris och kalvkött)

Resultatet av omröstningen blev (maxpoäng = 560):

1. Roslagskött SkärgårdsPrinsar – 319 poäng
2. Willy Ohlssons prinskorv – 318 poäng
3. MälarChark Ekologisk Prinskorv – 318 poäng
4. Guld Grytan – 290 poäng
5. Domta Prinskorv –  273 poäng
6. Scan Prinskorv med tunt skin – 265 poäng
7. Coop Prinskorv – 245 poäng

Topp tre, om man bara ser till smaken var:

1. Roslagskött SkärgårdsPrinsar – 153 poäng
2. Willy Ohlssons prinskorv – 138 poäng
3. Scan Prinskorv med tunt skin – 133 poäng

Topp tre, om man bara ser till konsistensen var:

1. MälarChark Ekologisk Prinskorv – 89 poäng
2. Willy Ohlssons prinskorv – 86 poäng
3. Scan Prinskorv med tunt skin – 81 poäng

Topp tre, om man bara ser till utseende var:

1. MälarChark Ekologisk Prinskorv – 100 poäng
2. Willy Ohlssons prinskorv – 94 poäng
3. Guld Grytan – 88 poäng

Min personliga bedömning stämde dock inte alls med det totala. Min absoluta favorit var en prinskorv från Domta Gård som var lite sladdrig i konsistensen, vilket helt klart berodde på den stora mängden vatten i korven. Jag tror att det var just detta som gjorde att den fick lägre poäng av övriga i panelen men i min bok gjorde konsistensen bara att den på kändes saftigare. Korven hade den tydligaste röksmaken av alla i testet och den som påminde mest om mina egna hemmagjorda prinskorvar. För trots den tydliga rökaromen så var den mjäll och gav den mest behagliga smakupplevelsen.

Willy Ohlssons Prinskorv – var den enda som slutade topp tre totalt som även jag hade med i topp. Och om man vill ha en mer traditionell prinskorv så är denna det helt klart bästa valet.  

Segraren från Roslagskött hade jag inte alls i topp, även om jag gillade hur den såg ut och konsistensen. Men det var en skarp bismak som inte alls tilltalade mig, min spontana tanke var ”druvsocker”, vilket det även visade sig att korven innehöll (jag vill inte hävda att jag har så utvecklade smaklökar attt jag kunde peka ut just detta, utan det var nog bara ett lyckokast). Trots att jag gav den låga smakpoäng så tycker jag att du ska köpa och testa själv, den fick ju höga poäng av alla andra.

Till sist lågvattenmärket som tyvärr kom från min före detta kund, Scans Prinskorv med tunt skinn. Utseendet höll inte allas måttet när den låg på tallriken bredvid alla de andra; lysande röd med sprucket skinn som en engelsman på mallorca som tagit fel på solskydd och olivolja. Konsistensen och smaken var inte heller särskillt tilltalande och en av Sveriges absoluta favoritprinskorvar hamnade ohjälpligt i botten på min lista.

Efter provsmakningen bjöds vi på Cajsa Wargs julporchetta-macka, som jag kan rekomendera alla som jobbar i vasastan att gå och köpa på lunchen. Matstylisten Sanna Fyring Liedgren bjöd på tipset att man kan sjuda prinskorven innan man steker den så blir den bullig och fin. Jens Linder ställde en fråga som ingen i panelen, men kanske någon av bloggensläsare, kunde svara på; han hade i sin ungdom haft en tysk kökschef som alltid la prinskorven i isvatten en timme innan han stekte den utan att berätta varför. Jens hade ännu till dags dato inte fått reda på varför och inte så heller i smakpanelen fanns någon som kunde svara på detta.

Vill du läsa mer om prinskorv och kanske göra din egen så läs det här och det här eller varför inte läsa igenom hela bloggen från pärm till pärm.

Read Full Post »

Västgötska Isterband

I somras var jag hemma i Mölltorp där mycket av mitt korvintresse har sitt urspung och där min pappa, Torsten Fredén, fortfarande gör en hel del korv, bland annat en grynkorv som ännu i dag är en av de mest efterfrågade varorna på Fredéns ICA Nära. Butiken som sedan nittiotalets början drivs av min bror Urban. Pappa gör dock inte bara grynkorv för försäljning utan tillsammans med sin kompis Håkan så experimenterar de med bland annat egna recept på chorizo och annat gott som kan stoppas i ett korvskinn.

Så självklart så veks en dag av semestern till att stoppa lite korv tillsammans. Valet föll på isterband, dels för att jag aldrig gjort isterband eftersom min lilla röklåda inte lämpar sig lika bra som pappas lite större rök, men framförallt för att det är så himla gott.

Om man söker på isterband på wikipedia så påstår de att det finns två varianter, småländska så klart men även västgötska som sägs vara lite mer rökta och där syrligheten inte behöver vara lika framträdande. Eftersom vi alla tre är västgötar och Mölltorp ligger i Västergötland så blev det naturligtvis västgötska isterband. Min farmor kom i och för sig från Småland och innan pappa startade sin butik så drev hon i många år, både tillsammans med farfar och efter hans död ensam, en charkuteributik så det fanns ju en naturlig koppling till småländska isterband också.

Men nu fick det bli västgötska. Köttet, en blandning fläsk och nöt, rimmades kvällen innan med charkuterisalt och kornen korngrynen kokades också kvällen innan så de han svalna ordentligt. På morgonen så malde vi köttet, det mesta av korngrynen och späcket ganska grovt. Lite gryn hade vi hela för att isterbanden skulle få rätt konsistens. Smaksättningen var förutom salt, gul lök, kryddpeppar och vitpeppar. Lite vatten blandades i för att få en bra smet.

Håkan blandar smeten i gammal Scan-back.

Smeten stoppades sedan i 26 millimeters skinn som brorsan hade köpt från gårdsslakteriet Lindells, som för övrigt gör riktigt goda grillkorvar och som även levererar gott griskött.

En korvspruta som flera generationer Fredénare har vevat på.

Korven knöts i lagom längder, i det här fallet ca 15 cm.

När korven var stoppad så bar det av från köket i butiken till pappas hemmasnickrade rök, där den hängdes och röktes med alved. Den fick väl röka i någon timme innan den kändes klar, varpå den fick hänga kvar i röken ett dygn för att mogna och få lite syrlighet. För att få till rätt temperatur så ställde vi in en värmefläkt i röken efter att glöden hade falnat.

Korven är hängd och röken är redo att tändas.

"Syre tänder en glödande trästicka" - Lennart Enochsson Fysik/kemilärare i Karlsborg på 80-talet.

Ett dygn senare är korven klar att skäras ned och stekas.

Nyrökta, nystekta isterband till lunch.

När isterbanden var nedplockade från röken så tog vi ett par och stekte på till lunch och de var precis som vi tänkt oss lite mer rökta i smaken än köpe-isterband med en distinkt smak av kryddpeppar som ändå inte tog överhanden. Kort sagt ett mycket lyckat resultat.

Read Full Post »

Hmongkorv

På taffel.se så efterlyser Matälskaren asiatiska recept som inte får missa och naturligtvis slog det mig att jag måste leta rätt på ett riktigt smarrigt asiatiskt korvrecept. Efter lite research så kom jag fram till att korv så som Hmongfolket i sydostasien gör den måste vara bland de godaste från denna världsdel. Deras signaturkorv görs på fläskkött och kryddas med ingefära, koriander, lime, vårlök och chilipeppar. Precis som bland våra svenska korvar så finns det nästan den mängd variationer eftersom alla som stoppar korv gör det på sitt eget sätt.

Men här är i alla fall min variant av Hmongkorv så som jag kommer att göra den nästa gång det är dags att stoppa korv:

Hmongkorv

1 kg griskött

saften från en lime

3-4 vitlöksklyftor

2-3 msk riven ingefära

2-3 msk finhackad koriander

(2 msk finhackad thaibasilika)

1-2 finhackade vårlökar

2-3 hackade färska thaichilifrukter

salt

peppar

vatten

grisfjälster

Köttet ska vara ganska grovmalet så mal det med stora skivan, blanda i limejuice, finhackad vitlök och alla kryddor. Provstek en del av smeten för att kolla så att kryddningen är OK. Späd eventuellt med lite vatten och stoppa i grisfjälster. Knyt till dryga decimeterlånga korvar.

Sen är det bara att grilla och käka.

Read Full Post »

Hagdahls prinskorv godast i test!

Under långhelgen så genomförde jag mitt stora prinskorvtest där tre olika recept på prinskorv testades. För att göra det så grundligt som möjligt så gick jag tillbaka i historien till begynnelsen och när det gäller prinskorv så är begynnelsen det samma som boken Kok-konsten som vetenskap och konst av Charles Emil Hagdahl där prinskorv för alla första gången nämns. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk när jag läste receptet eftersom smeten innehåller lika mycket späck som kött och dessutom rejält med vispgrädde. Och min skeptisk blev ju inte mindre när jag skulle rengöra kvarnen efter att ha stoppat korven, köttet och späcket malde jag med den finaste skivan – precis som med de andra korvarna. I själva kvarnhuset hade ett halvcentimeter tjockt lager med rent fett satt sig i något som påminde om skräckbilder för vad som kan hända med hjärtat om man har för höga halter av blodfett.

Provsmakningen av smeten, stekt naturligtvis, tydde inte på att den här prinskorven skulle bli något speciellt utan smakade bara som en riktigt fet färs med ingefära och vitpeppar. Men det skulle visa sig när jag stekte korven att det är något extra med Hagdahls prinskorv.

Den andra korven jag gjorde var enligt ett recept från Illustrerad Handbok över Korv- och Charkuterivaror av Möhl och Goldschmidt.  I boken finns flera recept på prinskorv och jag valde det på Rökt Prinskorv vilket väl är det närmaste den prinskorven som man köper till extrapris som man kan komma om man letar i gamla böcker. I receptet så ingår 4 kg magert fläsk, 2 kg fett fläsk, 1 kg kalvkött, salt, salpeter, vitpeppar och vatten.  Jag räknade om receptet till en lite mindre sats. Enligt Möhl och Goldschmidt så ska korven rökas upphängd på pinnar i 3-4 våningar i en 6-8 meter hög rökugn över en eld på ek- eller bokved. När korven är torr så lägger man på torra granhyvelspån och fuktad sågspån av ek eller bok. Hyvelspånen tändes och korven röks i 6-8 timmar. Slutligen häller man lite vatten på en varm plåt som ligger vid elden det här ska ge korven en fin färg och lång hållbarhet.

Eftersom jag inte har tillgång till en sådan rökugn utan röker i en liten röklåda som jag hittat i en fiskeredskapsbutik så blir det en lite annorlunda rökning. Jag rökte korven med lite alspån i ca 15 minuter, där de sista fem var utan eld utan bara på gammal värme.

Niklas har antagligen tagit bättre bilder på rökningen

Den tredje korven som jag gjorde var det som vann i omröstningen som jag har haft här på bloggen nämligen ett en prinskorv enligt eget recept. Jag utgick ifrån samma proportioner som i Möhl och Goldschmidts rökta korv. Köttet skar jag i små bitar och marinerade i nästan ett dygn i färskpressad äppeljuice med ett par rosmarinkvistar, salt och vitpeppar. Äppeljuicen använde jag för att späda smeten med efter att jag plockat ur rosmarinstjälkarna. Det behövdes även en skvätt vatten för att späda smeten till en bra konsistens. Korven stoppades i fårfjälster precis som de två ovanstående prinskorvarna och sedan rökte jag den samtidigt som jag rökte den andra korven.

Två sorters rökt prinskorv

Hur smakade då korvarna? Om jag börjar med den rökta standardkorven så smakade den precis som den skulle. Kanske att den var lite väl rökig i smaken, men god både att äta direkt från röken (eller kylen dagen efter) eller att steka och servera med lite stekt ägg.

Det egna receptet skiljde sig faktiskt inte särskilt mycket i smaken från standardkorven. Röksmaken dominerade och det var svårt att urskilja äpple och rosmarinsmaken. Jag skulle nog ha haft mer äppeljuice i smeten och hackat ner rosmarin och naturligtvis skulle jag rökt den med lite apelträd istället för alspån. Men bara vetskapen att det var ett eget recept gjorde ju att den smakade lite extra gott.

Slutligen korven som gjordes efter ursprungsreceptet på prinskorv; allt späck och grädde i korvsmeten gjorde att de stekta korvarna blev otroligt saftiga. Ingefäran och vitpepparn gjorde att korven nästan blev lite kryddstark . Jag tog med mig några prinskorvar till en påskmiddag och lät mina vänner provsmaka. Den tvåårige sonen i familjen verkade mer än nöjd med få äta de feta korvarna tillsammans med potatismos till påskmiddag och utropade ”god korv!” ett annat omdöme var att de påminde om ”barndomens fläskkorv”.

Två sorters rökt och en sorts rå prinskorv

En iakttagelse är att man måste räkna med mycket mycket mer fjälster när man stoppar i fårtarm jämfört med grisfjälster. Mina fjälster tog slut med en stor mängd smet kvar så det blev en hel del ”skinnatröt” som det heter på västgötska och en del av denna gjorde jag pastasås på och lite fryste jag in för att kunna stoppa när jag köpt mer fårfjälster.

Read Full Post »

Prinskorv till påskbufféen

Påskhelgen är ju som bekant en av de allra stora mathelgerna i vår kultur så det är väl inte så konstigt att det dyker upp ett otal påskmenyer i bland annat dags- och kvällstidningar. T ex så har Dagens nyheter inte mindre än tre artiklar om påskmat högst upp på listan över deras populäraste matartiklar just nu; Påskmat för alla smaker, Rustik påskmat och Få ny smak på påskmaten. Mycket lamm, lax och ägg på dem sidorna. Men ingen korv! Och som ni säkert förstår så tycker jag att man på en svensk påskbuffé bör ha lite hederlig prinskorv.

Så nu är det dags för prinskorvstoppning och i enkäten som jag la upp på bloggen så var det ju ett eget recept som fick absolut flest röster så jag blir väl ”tvungen” att hitta på en egen prinskorv. Jag vacklar dock mellan att hämta inspiration ändå från Cajsa Wargs kokbok och krydda med muskotblomma eller om jag ska smaksätta med lite äpple och rosmarin som sedan får lättrökas. Har tänkt stoppa korven på torsdag så än har jag tid att fundera lite mer.

Men eftersom det finns ett visst mathistoriskt intresse bakom den här bloggen så ska jag även göra två små satser med prinskorv från de källor jag hittat och det blir naturligtvis de allra äldsta prinskorvsreceptet från Hagdahls kokbok och så en rökt korv från Möhl & Goldschmidt.

Men allra först måste jag hitta ett smalare korvhorn som passar till min Krups så att det inte kommer kännas som att få en kamel genom en nålsöga att få på fjälstrena.

Read Full Post »

Salsiccia till lördagens ”Big Match”

Jag fick ett recept på Salsiccia från min vän Stefan, som han hade hittat i en av Solens mat-böckerna. I receptet står det att man ska beräkna en skiva entrecote, en fläskkarré och 50 gram pancetta per person. (Det låter väldigt mycket tycker jag, även om jag själv brukar äta rätt mycket. Köttet skärs i små bitar, kryddas med färsk rosmarin, salt och peppar. Smeten körs i köttkvarn utan skärskiva och stoppas i grisfjälster. I mina italienska kokböcker finns inga salsiccia-recept alls så om någon har tillgång till ett annat så vore jag tacksam om du vill dela med dig så jag kan jämföra recepten och skapa ett eget.

Stefan berättade här om dagen om salsiccia som han köpt som var smaksatt med karljohan-svamp. Jag tyckte det lät supergott och funderar på att göra mig ett försök på att göra en egen karljohan-salsiccia till helgen. På lördag är det nämligen en av årets viktigaste fotbollsmatcher, AS Roma – Inter, och jag har tänkt bjuda hem några romanisti på match och sedan middag. Men vet inte riktigt om jag bara ska smula ner lite torkad, eller om jag ska blötlägga den och finhacka innan jag blandar ner den i smeten.

Jag är även lite osäker på vad man ska äta till salsiccian, lite stora vita bönor kanske? (Jag kommer så klart göra en pasta som primi). Kom gärna med synpunkter.

Den som väntar på prinskorv får vänta till nästa vecka eftersom jag vill att den ska vara färsk och fin lagom till påskbuffén.

(Tyvärr lutar det åt att Totti inte spelar, vilket Expressen faktiskt snappat upp).

Read Full Post »