Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Korvhistoria’

Bland svenska korvkännare torde det idag vara allmänt känt att C.E. Hagdahl, tack vare Jan-Öjvind Swahns mathistoriska lexikon, är den som i text första gången nämner prinskorv i Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar (1878-1879). I somras hittade jag på en loppis på Gotland en kokbok av Gustafva Björklund som under flera år på 1800-talets första hälft bedrev restaurangverksamhet i Stockholm. Då hennes kokbok var en av de allra första svenska kokböckerna så har den det minimalistiska namnet Kok-bok (1847)

Bland många intressanta recept så fann jag till min förvåning ett recept på Siskonkorf. Prinskorf. Nu var ju inte mitt exemplar av Gustafvas Kok-bok av den första utgåvan utan den 13:e utökade som utkom 1893. D v s 16 år efter Hagdahls klassiska verk, så det gick ju inte utan vidare efterforskning hävda att Björklund var före Hagdahl med sin prinskorv.

Alltså var det dags för ytterligare besök på Kungliga Biblioteket där jag först gick igenom första upplagan av Gustafva Björklunds bok och trots att den bara innehåller hälften så många recept som den 13:e så hittade jag där ett närapå exakt recept som i den 13:e utgåvan. Det skiljer är att en beskriving av hur korven används har lagts till i den senare upplagan, stavningen av vissa ord skiljer sig åt samt att korven bara har ett namn i den första upplagan – Siskonkorf.

Jag tittade även i den utgåvan som ligger närmast innan Hagdahls kok gavs ut, vilket är den tionde och den gavs ut 1875. Boken som jag kikade i var helt osprättad, och vetskapen att denna bok stått helt oläst sedan den trycktes för 136 gav naturlivis en extra äventyrskänsla till läsandet. Efter några minuters försiktigt bläddrande så hittade jag det eftersökta receptet, tyvärr bara med sitt ursprungsnamn – Siskonkorf.

Så än så länge får Charles Emil Hagdahl stå som den som myntade namnet Prinskorv, även om Gustafva Björklunds prinskorvsrecept är äldre. Naturligtvis så ska du som orkat läsa igenom den här texten få ta del av hennes recept med orginalstavningen:

Siskon-korf.

Swinkött, afwensom fett skäres i tärningar samt hackas och bultas wäl. Sedan uppblandas det med några skedblad boullion eller mjölk tillika med finstött starkpeppar, neglikor och salt efter smak. När detta är wäl sammanblandat stoppas det wäl rengjorda blåtarmar af får eller swin. Derefter omknytas korfwarne med grof tråd 2 à 3 tum emellan hwarje knytning och kokas i bouillion 1/4 timme.

Tillägg i 13:e upplagan: Användes till garnering på fina grönsaker eller på raguer. Innan tarmarne begagnas läggas de 1 dygn i svagdricka, tillsatt med litet ättika, sköljas sedan i vatten, strykas upp och torkas på linne.

 Obs inga antika böcker har sprättats för detta inlägg.

Read Full Post »

Jag sitter på Kungliga Biblioteket och gör lite efterforskningar om svenska korvar och läser bland annat

”Hvem har ej hört talas om den ’gyllene korfvatiden’, efterlängtad af alla, undantagandes af de feta svinen.”

Så inleder Charles Emil Hagdahls kapitlet om korv i boken Kok-konsten som vetenskap och konst. Han uppmanar till försiktighet i kryddningen när man ska göra sin korv hemmavid, till skillnad från den korv som man kan köpa på stadens torg, som Hagdahl tycker är alldeles för starkt kryddad och saltad. Han misstänker att denna starka kryddningen beror på att man vill dölja att korven är gjord på undermåliga råvaror.

Hagdahls prinskorvsrecept som lär vara första gången som ”prinskorv” nämns i en svensk text lyder:

Siskonkorf – prinskorf

200 gr svinkött, 600 gr späck, 400 gr kalfkött, 40 gr salt, ½ tésked hvitpeppar, ½ tésked kryddpeppar, ½ tésked ingefära, 30 cl. grädde, 30 cl. mjölk, buljong.

Kalf- och svinköttet skrapas fritt från alla senor och hackas mycket fint; blandas med späck, skuret i tärningar, fina som gryn, samt med kryddorna, knådas som en deg med händerna och spädes med den uppkokta kallnade grädden och mjölken. Den bör arbetas utmärkt väl. Stoppas sedan med tillhjelp af korftratt i väl rengjorda smala kalftarmar, som avknytas till 5 à 7 cm. långa korfvar, minst tvenne tillsammans, och kokas i buljong. Användas till garnering på fina grönsaker och äfven på raguer. Kunna äfven inrullas i smördeg, sedan skinnet först aftagits, och setkas i ugn.

A n m. Tarmarne böra, innan de begagnas, ligga ett dygn i öl eller svagdricka, blandadt med lite ättika, sköjas sedan i vatten, strykas upp och torkas på linne.

Hagdahls prinskorv är alltså en orökt variant, den är mycket fetare, hela 50 % späck och kryddas med ingefära istället för muskot. En annan detalj som kan vara intressant är att korven har två namn.

Read Full Post »